Wrap it up!

Det här var alltså vad jag skrev för cirka ett år sedan om det här året och i rött ser ni hur det har gått..

Förhoppningar inför 2011.
1.     Träffa mitt livs kärlek men inte fatta det riktigt. Vilket kan ha hänt under 2010, men det vet ju inte jag – vet dock vilka det inte var.
Detta var en briljant idé redan från början eftersom jag kan svara både ja och  nej – jag vet ju inte!

2.     Bli enormt framgångsrik yrkeskvinna och kamma hem miljoner till det fria kulturlivet men ändå behålla ett trivsamt underdogperspektiv.
Mja, jag vet inte. Hyfsat framgångsrik får en väl säga men några miljoner har jag inte sett röken av.

3.     Ligga. Testa lite nytt sex då jag har blivit beskylld för att ägna mig åt vaniljsex = ej okej. Dock att själva liggandet är viktigast.
Check!

4.     Träna lika mycket som våren 2010 så att punkt 3 går bra ur både rent fysiskt perspektiv (ork och de då va) och av ren, skär fåfänga.
Nope. Dock gick ju punkt 3 fint ändå.

5.     Få min heterosexuella livspartner bortgift.
De har i varje fall blivit sambos och köpt lägenhet ihop. I nuläget det närmaste gifta de kan komma. Alltså – check!

6.     Att uppfattas som besvärlig av min omgivning samt låta min hårda och besynnerliga personlighet skina stark.
Big fail på detta alltså. Har troligen blivit mjukare och mjäkigare än på länge. Skyller på åldern.

3,5/6. Mer än hälften. Hurra!

Med inte helt misslyckade hälsningar
GTG

Annonser

Kung i borgen

Det är ingen hemma på hela dagen, förutom jag då. Jag bestämmer allt – kan gå naken om jag vill. Vilket jag sannolikt hade gjort om det varit så att jag vetat att jag skulle vara ensam hela dagen. Nu känner jag mig som snuvad på en hel dag i födelsedagskostym.

Med påklädda hälsningar
GTG

Klappar igen.

Stjärnfamiljer tillhör gårdagen. Vi är en galaxfamilj. Det innebär bland annat att jag precis har bokat in att vi på julaftonsförmiddagen åker hem till äldsta dotterns f.d. styvmamma och hennes 2 barn.
Men jag bekräftade planerna med vissa förtydligande:
”Om du har köpt julklapp till Sorken så måste du säga det, för då kommer vi köpa klappar till dina barn också. Du ska liksom inte tro att du är bättre än vad vi är.”
Jag har inte fått nåt svar än. Och jag är lite rädd, för hon kan slå ner hela världen numera med sina kettlebellarmar.

/Fröken B

Slasklöst

Nu har hon varit borta lite för länge, den goda fröken. Jag känner det i ryggen någonstans. Varje gång jag går förbi en bar kan jag se oss två där, hävandes en bärs eller tre – skrattandes och varma. Sedan biter jag ihop, mumlar något om nya tider och drar mig hemåt.

Med nydanande hälsningar
GTG

Fortfarande halvvägs till Norrland

På facebook ligger en video. Jag ser glad ut, berusad, men glad. Jag låter det gå förbi. Låtsas som om jag inte ser det och att det klär mig.

Jag är på väg till höger. Ja, det sägs att om du bara tar höger hela tiden så kommer du komma fram till studentlägenheterna som ligger väster om stan.

När jag är lite vilse ringer Jonathan och han vägleder mig skrattande till Ica där vi ska mötas upp. På en parkering på Sally Hillvägen åker ett par ungdomar runt på en permobil och tjoar. Det är det mest spännande som händer ikväll. Om man inte räknar det att varje steg jag tar är avgörande om jag kommer göra en klassisk isfläcksvurpa eller inte.

I köket hjälper alla sju nyfunna vänner till med middagen. Gårdagens fyllor ventileras och gårdagens fyllor raljeras. Jag sitter ganska tyst på en stol. De vet vad de ska göra och jag vet inte min roll än. De tar på varandra hela tiden. Det var snart två veckor sen jag fick en kram så jag är lite avundsjuk.
Jag säger inte så mycket, men hänger kvar. Är glad för sällskap och glad för att jag är välkommen.

Vi bäddar snart på golvet och förbereder oss för en sen kväll med film. De tycker nog att jag har satt mig på utkanten av allt där det händer, men de ser nog inte att jag medvetet låter mitt smalben vidröra en rygg.

/Fröken B

Herreminje, november, vad hände?

Den första januari började allt. Herreminje. Om 2011 och livets mot- och medgångar. Vi – jag, GTG och Fröken – var flitiga till en början. Varje dag skrevs det. Vi rekryterade jokern Puman. Det rasades till höger och vänster. Vi tillbringade en kväll runt GTG’s köksbord med vin och 90talshits. Eller om det var öl. Sen flydde jag landet en stund och återvände till nya insikter och…insikter. Jag var trött och somnade på soffan varje kväll. GTG och Fröken höll igång. Puman tittade in ibland. Jag återvände.
I maj missade vi för första gången en dag. Sen hände det allt oftare. Nu är det november och det går ibland flera dagar utan att vi gör väsen av oss.
När hösten kom förändrade vi våra liv på olika sätt. Fröken satte sig i skolbänken. GTG blev inneboende hos Fröken och började trappa ner på sociala medier. Gjorde sig rentav av med sin iphone. Själv blev jag förälder till Mini-Ragnhild. Och Puman, ja vad hände med Puman egentligen? Ingen som vet.
Nu när det är en och en halv månad kvar av 2011 kan jag konstatera en sak som 2011 var: året då vi successivt slutade blogga.
Årskrönika? Nja, vad säger ni andra om det? Låt oss skåla i vin istället. Än är året inte till ända, låt oss skaka på våra ändor. Låt oss rasa och intrigera. Låt oss hetsa och infiltrera.

Väl mött!

/Ragnhild

Inte alla böcker i hyllan

Jag ser på internetty att jag har en skuld och en bok som jag inte lämnat tillbaka på över 14 (!) dagar. Blir konfunderad och tar reda på vilken bok det är. Minns sedan bestämt att Alfons lämnat tillbaka den åt mig när han ändå återlämnade Sorkens böcker. Så jag mailar och frågar honom, för jag minns inte säkert, och jag tror att han inte är en sådan som skulle glömma det. Det har han inte heller – han har lämnat tillbaka den.

Då blir jag arg istället och tänker att om biblioteket tappar bort en bok får det stå för de och det tänker jag sannerligen inte betala för. När jag kommer fram till informationsdisken förklarar jag mitt ärende en smula irriterat, som att jag är beredd att strida för min sak. Bibliotekarien är tillmötesgående och svarar att om jag hittar den på hyllan så kan hon ta bort skulden och registrera den som återlämnad. Först är hon till och med gullig och tar reda på katalogen säger. Där står att boken vackert pryder sin plats på hyllan.

Jag stövlar upp till hyllan och letar efter boken. Där står den! I munnen känner jag segerns sötma. Tills jag jämför titeln med min fusklapp jag fått från informationsdisken. Just det, jag lånade två böcker i ämnet när det begav sig. Den andra står inte här. Sakta backar jag bakåt, ända ut till Sveavägen. För att rakryggat erkänna mitt misstag, det tänker jag då rakt inte göra.

Med krumma hälsningar
GTG